Byggnader

Smedjebron


Byggnader- Gårdsbygget

Våran idé är att bygga en gård med de typbyggnader som fanns på Svensk landsbygd på 1700-1800 talet. Vi kommer att använda moderna byggmetoder och även material, men återskapar arkitektur för typiska byggnader som uppfördes för varje ändamål. Vi kommer tillåta oss att fritt kompromissa med funktion före form.


För dom som gillar att forma timmerstockar med yxa och knuttimra, finns det inte mycket intressat att följa här.


Målet är att uppföra en byggnad per år, men lite beroende på hur mycket saker runt omkrog som ska anläggas.

Alla byggnader kommer att ha ett syfte till verksamheten och alltså endast utvändigt ha utseendet för en klassisk typbyggnad. T.ex. Smedjan kommer att vara verkstad, drängstugan pannrum m.m.

Vi vill alltså inte bygga en stor fyrkantig plåtbyggnad utan delar upp denna på 8 klassiska typbyggnader istället.



Stall:

Uppförs i stil av ett enkelt stolphus, med liggande brädpanel. Byggnadsstilen användes ofta till enklare lador för hö, vagnar men har även hittat exempel med där dettta varit kombinerat med får och nöt-kreatur stall. 


Byggnaden innehåler ligghall, sadlingsspiltor, höloft m.m.


Smedja:

Smedjan byggdes ofta en bit ifrån övriga byggnader pga av brandrisken. Det var också ofta skillnad på gårdssmedjor, som användes vid fåtalet tillfälen och smedjor där det var en eller flera yrkessmeder, vilka hade en mer ombonad byggnad. Denna ska efterlika det senare där ett par exemel från sent 1700-tal stått modell, enkel stående träfasad, stor naturstensmurad skorsten, torvtak. Små fönster och inga stora portar mot söder för att kunna hålla mörkt i smedjan.


Byggnaden kommer innehålla Verksatad och förråd för bygg,  men är också anslutningspunkt och fördelning av el, vatten, data och värme till hela anläggningen..


Vagnsskjul

Vagnar var dyrbara och ofta integreade man en eller ett par platser att parkera vagnar i en enklare lada. På större gårdar uppförde man dock ofta separata vagnsskjul med flera öppningar längs med en långsida. Det var uteslutande stolphus till konstruktionen, vilket lämpade sig bra då det var enkelt att ha öppningar mellan de lodräta bärande stolparna, ofta med de karakteristiska brutna hörnen på öppningarna som var diagonalförstärnkningarna på stolphuset. Vagnsskjulen byggdes ofta med öppingarna längs med en väg på gården och i de fall den andra lågsidan, utan öppningar, var synlig kunde det ibland utformas till att se ut som något annat än just ett skjul, tex med riktiga eller målade "blind fönster".

Vi kommer göra ett exempel på detta och ha vagnskjulet som en flygelbyggnad på gården där fasaden in mot huvudbyggnaden ska efterlikna den andra flygelbyggnaden, drängstugan.


Byggnaden kommer innehålla just ett vagnsskjul... men givetvis med möjlighet att parkera liten traktor, lastmaskin m.m.



Hölada

En ren hölada var ganska ovanligt, utan ofta kombinerades de med något annat, t.ex. ladugård, och nu syftar vi inte på de klassiska ladugårdarna med vitkalkad ladugård ch rödfärgad påbyggnad för höloft som finns överallt, dessa är ett 1900tals påfund, på 1700-talet så var dessa helt i trä. Det vi kommer kalla hölada är en enklare form som ibland fanns vid torp, dvs där torparen kunde förvara minre mängd hö för att kunna hålla ett eller ett par djur till det egna hushållet. Det var inte ovanligt att ladugårdsdelen här var helt utan fönster, utan helt enkelt bara en avskild del av höladan. Ofta var höladan byggd i omgångar som tydligt syns i olika långa väggpartier. Byggnaden kommer uppföras en bit från huvudbyggnaderna på gården, vid sommarbetet för hästarna, där det mycket väl skulle ha kunnt legat ett till gården tillhörande torp.


Byggnaden kommer att ha funktionen som just hölada.







Copyright © All Rights Reserved.